Ååh!! Har en riktigt tuff period just nu.. Vågen går åt rätt håll men jag ser de inte..
Allt som är gott som jag vill avstå skriker efter mej..
De e tufft å stå emot, de är inte lätt på någotvis å jag är inte mer än mänsklig..
De lättaste just nu vore å ge efter för suget men är de verkligen de jag vill?
Vill jag gå tillbaka till de liv jag levde å dom vanor jag hade?
De e svårt att kämpa när orken tryter och uppförsbacken känns oändligt lång..
De e tufft nu å jag tänker inte ljuga om de men en sak är säker jag har tagit mej hit å jag tänker INTE gå tillbaka inte ett ända steg!
Nu är de framåt som räknas å jag VILL, jag KAN och jag SKA kämpa vidare mot mitt mål om jag så ska behöva krypa uppför innan de blir medlut!
Viljan är starkare än man tror!