Direktlänk till inlägg 6 september 2016
Ni vet den där känslan när man bara rasar, när de känns som om allt runt ikring kväver en? Sånna gånger är jag så oroligt tacksam över alla saker som mina föräldrar tjatat (som jag då kallade de för) om, för såhär med facit i hand ett x antal år sen...
När man inte kan sätta fingret på de där och heller inte sätta ord på hur de känns.. När man bara vill skrika åh gråta samtidigt men de låser sej.. När man bara vill ligga nära men de inte går.. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|