Direktlänk till inlägg 28 december 2014
Faan! Varför är jag så jävla skadad av alla svek och lögner?
Blir så jävla arg på mej själv, varför låter jag rädslan styra? Jag vet ju egentligen bättre och jag litar på dej mer än du anar!
Om du visste hur glad jag är att du står ut med mej och mitt otroligt knäppa jag! Trotts att jag har mina egenheter så står du ändå kvar å att få höra att du aldrig lämnar min sida värmer så otroligt mycket mer än du tror!
Ni vet den där känslan när man bara rasar, när de känns som om allt runt ikring kväver en? Sånna gånger är jag så oroligt tacksam över alla saker som mina föräldrar tjatat (som jag då kallade de för) om, för såhär med facit i hand ett x antal år sen...
Vissa dagar känner jag att jag inte räcker till.. Känslan slår mej som ett slag i magen åh jag vill bara gömma mej i ett hörn åh släppa alla spärrar.. Jag gör allt jag kan och försöker så gott jag kan.. ...
När man inte kan sätta fingret på de där och heller inte sätta ord på hur de känns.. När man bara vill skrika åh gråta samtidigt men de låser sej.. När man bara vill ligga nära men de inte går.. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | |||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|